Bladlusen förekommer i flera olika färger och storlekar, oftast ses den utan vingar men det finns även vingade stadier. De kännetecknas även av sina ryggrör, som kallas för sifoner.

Bladlusen syns ofta i kolonier på bladets undersida och stjälkar. Runt om bladlusangreppet blir det klibbigt av honungsdagg, en söt vätska som utsöndras av bladlusen.

Symptom som kan tyda på bladlusangrepp är bland annat att bladen kan bli buckliga eller missfärgade, i gult eller rött, där bladlössen sitter.

APHIPAR/ERVIPAR Bladlussteklar, Aphidius colemani & Aphidius ervi

Flygande nyttodjur som söker upp bladlusen och parasiterar den. Vid parasitering lägger stekeln ägg i bladlusen.

A. colemani används mot små bladlusarter, så som persikbladlus och gurkbladlus. För effektiv behandling krävs en dagstemperatur på minst 15 ^oC. A. ervi används mot stora bladlusarter, så som potatisbladlus. För effektiv behandling krävs en dagstemperatur på minst 10 ^oC.

Vid behandling av många olika växtslag eller om bladlusarten är okänd kombineras båda steklarna.

Flygande nyttodjur som söker upp bladlusen, där den vid skymning lägger ägg. Larven som kläcks är orange och äter bladlössen. För effektiv behandling krävs en kvällstemperatur på minst 18 ^oC.

Larver som strös ut på bladlusangripna plantor, larven äter bladlössen men är även effektiv mot andra skadegörande insekter. För effektiv behandling krävs en dagstemperatur på minst 10 ^oC.